LYSSNA SAMTIDIGT

Eveline’s perspektiv

Jag andades långsamt, men ändå kvickt. Jag kippade nästan efter andan. Hela jag var täckt av alcoholeserad öl, det stank. Det droppade sakta ner för min klänning. Jag stod bara och stirrade rakt ut i luften. Tårarna var nära alldeles för nära.

-         Maybe you should say something Zayn, skrattade Louis helt utan anledning det hörde jag.

Men det var som om jag inte var kvar i rummet för jag kunde verkligen inte få fram ett ord.

-         Eveline I’m so, so sorry! Ursäktade han sig.

Niall hade vänt sig om och fått tag i min hand. Jag svalde hårt.

-         I’m sorry! Sa jag och vände mig snabbt om, jag krockade in i Harry som stått bakom mig hela tiden, men som jag dock glömt bort.

-         Sorry! Sa jag tyst och mina steg blev betydligt tyngre än vad jag trott.

Något vill hålla mig tillbaka men jag bara kände att det bara var sekunder kvar tills tårarna långsamt skulle rinna ner för mina kinder.

-         Eveline!? Hörde jag någon ropa bakifrån mig.

Tårarna började pressa sig fram en efter en. Jag… Jag klarar bara inte av mer. Mina steg snabbades upp och jag började springa. Det var som om alla bara flög ur vägen. Ingen klängde på mig.

-         Eveline!? Ropade samma röst igen.

Jag fortsatte springa utan att vända en ändå muskel åt deras håll. Jag torkade försiktigt bort tårarna som lyckats pressa sig fram. Jag saktade ner och öppnade den mörka dörren. Den var fortfarande rätt så kall. Men jag tänkte väl det, att det var för bra för att vara sant.

Niall’s perspektiv

-         Oh shit! Utbrast jag bekymrat.

-         It’s okay man she will forgive him, promise, försökte Liam och la sin hand på min rygg.

-         I’m little wet, sa Harry och bet sig löst i läppen.

Mitt huvud sjönk långsamt in i mina händer. Där satt jag och hängde med huvudet.

-         I thought you were going to get her back, mumlade Louis och svängde med huvudet fram och tillbaka.

-         Just shut up Louis, This is serious, suckade Zayn.

-         Yes yes I know, fortsatte han.

-         Maybe it’s time for… you know who, to go home, mumlade Liam.

-         Who!  Want’s to know, utbrast Louis.

-         Oh god I going to lose the temperament, suckade Liam.

-         Me too, la Zayn till.

-         Why are we here if we should go home? Frågade Louis.

Liam Suckade tugnt.

-         Come on! Sa han.

Nej jag klarade inte mer. Jag reste mig upp. Jag kräver att få veta vad det är hon stack iväg för. Hon såg för rädd ut för att det skulle vara ja… att Zayn spillde ett helt glas öl över henne. Någonting är fel, men vad?

Killarna satt fortfarande kvar i fotöljerna och såg mig springa iväg. Det kanske var nog så bra att de inte följde med. Jag menar allt känns och är bara, ugh vad är det som händer?

Eveline’s perspektiv

Tårarna sipprade ner för mina nakna kinder samtidigt som kamerablixtrarna fästes rakt på mig.

-         Miss Ross is it true that One Direction is here? Frågade en man.

-         Just shut up! I got to talk to her, sa en kvinna och tryckte en mikrofon mot mig.

Jag försökte trycka bort den så gott det gick men hon frågade bara mer och mer.

-         So You are here with 1D, right? We heard that you and Niall ate dinner tonight, was it a date? Tell us! Sa hon och såg till att kameramanen filmade mig.

-         I got a question…, började jag.

-         Go ahead Miss! Utbrast hon snabbt.

-         If you just stand here and the cameraman here, pekade på vardera sida.

Kvinnan ställde sig på min högra sida och kameramanen på min vänstra.

-         Okay and now…, började jag.

Kvinnan tryckte mikrofonen mot mig igen.

-         Just shut up and leave me alone! Skrek jag och blixtrarna blev starkare och starkare.

Detta kanske inte var så smart ändå, mitt liv är upside down!

Niall’s Perspektiv

Jag sliter upp entré dörren och tittar stint runt i den varma sommar kvällen. Min min går från att vara orolig till frustrerad. Det är klart, det visste att vi skulle vara här. Hur dum får man vara, va? Jag små joggade bort mot papsen. Ja la handen för ansiktet bara för att få så lite uppmärksamhet som möjligt, men självklart så var ju den planen klippt.

-         NIALL! Utbrast ett par män i 40-års åldern kanske.

”Click” Click” Click”

Blixtrarna flög som över från Eveline till mig, där insåg jag att hon hade en chans att fly. Jag drog upp telefonen och skrev snabbt men missade några bokstäver.

Niall: ”Ruuuunnnnnn nolw!!!!!

Niall: *Now!

-         Who are you texting? Your Girfriend? The boys? WHO!!!?? Ropade reportrarna i mun på varandra.

Eveline: Thx!

Jag såg att Eveline lyckats dra sig iväg lite men det var fortfarande några paparazis efter henne.

Niall: how r u btw/;

Eveline: I’m f9…

Niall: Gr8 see ya!

Eveline: … Yeah.

Jag suckade för mig själv.

-         Damn! Skrek jag utan att ens tänka på att reportrarna var runt omkring mig.

De började dra sig mot mig igen.

-         What happend? Tell us, are you dating Eveline Ross? Frågade samma kvinna som klängt över Eveline.

Eveline’s perspektiv

Jag hörde Niall svära men bet ihop och fortsatte med raska steg mot vägen. Jag var fortfarande på Berkely Street men kunde inte se till en enda taxi. Jag suckade för mig själv, plötsligt hör jag ett fasligt tutande bakom mig. Jag vänder mig mot bilen, det är Nicole. Äntligen! Jag öppnar dörren till den svarta bilen snabbt och kastar mig in.

-         Oh my god, oh my god, oh my god! Upprepade  jag förtvivlat flera gånger.

-         Hey take it easy, what’s up? Frågar hon när jag har lugnat mig lite.

-         They are just… Ugh! Utbrast jag.

-         Ehm… You smell, alcohol do you know that? Avbröt hon.

-         Yes… Zayn he.., började jag.

-         Spewed over you or what, flinade Nicole.

-         No, If that happened I would cry seriously haha, flinade jag tillbaka.

-         So?

-         He spilled a beer over me, sa jag och suckade.

-         We got to go to the US tomorrow…, avbröt Nicole helt omedvetande om vad jag sa.

-         Tomorrow!? Sa jag och spärrade upp ögonen.

-         Yes Tomorrow! Svarade hon utan att titta på mig.

Jag suckade och lutade huvudet mot fönstret, why?

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kort jag vet men det har varit mycket med skolan och sånt så ni får klara er på detta även fast många inte är så intresserade av att läsa.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nästa morgon så vaknade jag upp med en fruktansvärd huvudvärk, jag har nog inte varit med om något värre. Ögonen sved av det kraftiga ljuset från de halv neddragna persiennerna. Med hjälp av den lilla energin jag hade kvar så lyckades jag sätta mig u...

Hjulen gav ifrån sig ett ljudligt gnisslande och dunsen när planet damp I marken väckte mig. Jag drog snabbt in luft och mina ögon slogs upp som persienner. En rush blandad av skräck och nervösitet bubblade fram. Jag var livrädd för att göra något fe...

Eveline’s perspektiv   -         Morning mrs Ross, log en av flygvärdinorna när jag klev om bord. -         Hey, svarade jag glatt och försökte kika in mot resten av planet. Nicole gick tätt bakom mig. Kamerablixtrarna skar i ögonen ...

Yes I’m on my way 2 The US, I’m so happy! Or am I? /: Actually I have no idea. I met Nialler yesterday, It was fun. We ate dinner and that stuff. But only friends dinner haha:D Anyways I’m at the airport so about I don’t now&h...

  Eveline’s perspektiv Både jag och Harry gled ut på dansgolvet. Så fort vi kom till den delen då Justin dansar i musik videon så körde jag samma dans steg, Allt utan till. Harry körde någon egen variant, men han hängde dock inte med i samm...